Att leva med Diabetes år 1971

Ibland säger man att ”Det var bättre förr” men när det kommer till sjukdomen Diabetes så stämmer det inte för fem öre. På SVT’s Öppet Arkiv så finns det ett 34 minuter långt program som gjordes 1971 i samband med Insulinets 50-års dag. I programmet får man ta del av läkares ideer och även både unga och äldre diabetiker som delar med sig av sitt liv med Diabetesen, man får även se hur det var att ta sprutor påminner om sådana man bedövar hästar med och dessutom i stort sett leva på mat som består av kål, morötter och andra ”udda” ingredienser (fast det är klart, kött verkar vara nåt som rekommenderades). På det stora hela låter inte som det festligaste av liv och man förstår hur pass bra vi diabetiker har det i dag med alla våra hjälpmedel.

Insulinet uppfanns 1921 av Frederick Banting och hans medarbetare Charles Best som studerade medicin, vill ni läsa historan bakom det så kan man surfa till Nobelpriskampen och läsa på lite. Kan bara nämna att Charles Best fick efter mycket möda ett minimalt utrustat laboratorium till förfogande och i det utrymmet skapade det som håller mig och en hel grupp människor vid liv idag. Hela historian skulle kunna göra sig bra som TV-Serie eller film då Charles Best tilldelades Nobelpriset 1921 och han tilldelades det inte tillsammans med sin assistent utan mannen som på den tiden var Kanadas främsta diabetesforskare. Detta gjorde Frederick Banting vansinning som då delade sin del av prissumman med Charles Best.

Ni kan se hur en Diabetikers liv såg ut 1971, femtio år efter att Insulinet upptäcktes på SVT’s Öppet Arkiv

Det där med att få sova (BS 5.0)

Ligger i sängen och funderar på om man ska få en hel natts sömn eller när man kommer att få stiga upp under natten när blodsockret var på 5.0 precis runt 22:30. Mitt blodsocker brukar sjunka under natten och om jag går och lägger mig med ett riktigt bra blodsocker så är risken att jag får gå upp någon gång under natten när CGM’en känner att mitt blodsocker har blivit för lågt. Det blir en procedur när jag lär sticka mig i fingret för att kontrollera vad mitt blodsocker verkligen ligger för att sedan ta och äta nåt för att få upp mitt blodsocker vilket brukar sluta med att det blir alldeles för högt. Det blir som en ond cirkel som aldrig tar slut och är allt annat än skoj. Det brukar sluta med att jag i regel är som en Zombie när man väl ska gå upp och jobba och om natten har varit riktigt jävlig så får det bli en sjukdag 😑

Lågt blodsocker (BS 2,7)

Ännu en spännande natt med en känning vid 01:30. Det kan inträffa när som helst och då är det bara att trycka i sig någonting söt för att rätta till blodsocker balansen i kroppen. När det inträffar under natten så är det inte speciellt roligt och då är det inte så dumt att ha Druvsocker nära till hands vid sängen

Druvsocker är det absolut bästa för att få upp blodsockret så snabbt som möjligt och dels finns dom gamla klassiska Dextrosol med 3 gram glukos per tablett (källa) men dom är dock inte så smart förpackade när man väl öppnat en förpackning och det slutar med att man har söndersmulade Dextrosol tabletter fulla fickorna 😕

Det finns ett alternativ med individuellt förpackade Druvsockertabletter som man enkelt kan se till att man alltid har med sig i jackfickan eller i ryggsäcken. Tabletterna är lite mindre till storlek och innehåller 2,3 gram glukos per tablett. Du kan hitta dom på nätet hos Diabetes Designed (i flera olika smaker men) jag köpte dom på Ica Maxi där dom hade ”Tropisk Mix” som finns är i smakerna Boysenbär, Mango, Mandarin, Passionsfrukt och Citron

image

Nu är ju Druvsocker till för att man så snabbt som möjligt ska få upp sitt blodsocker så när man väl fått i sig Druvsockertabletter så skadar det inte att även dricka nåt glas mjölk och ta sig nån knäckemacka för att dryga ut det hela med lite långsamma kolhydrater också.

För alla er som inte är Diabetiker så förklarar Diabetasia riktigt bra hur det är när man får en känning mitt i natten

Ny sensor på plats (BS Okänt)

G4 Sensor

Lyckades få en ny sensor på plats på magen, det är sådant som kan glädja en Diabetiker så här en Söndagsförmiddag. Har kört med den CGM (Dexcom G4) jag har fått till låns från Falu Lasarett i en vecka nu och jag måste påstå att den är bra mycket stabilare och jämnare än den förra stenåldersmodellen jag hade fått låna tidigare.

Det är dock lite knivigare att få sensorn på plats, är en rätt rejäl pistolliknande applikator  man lär använda och dessutom är det lite lirkande med diverse plastgrejer som sitter fast och som man använder för att ta bort sensorn från sensorplattan som man klistrar fast på magen

Sensor-applicator g4

Men nu sitter den där, jag har startat sensorn i  mottagaren, får nu vänta i två timmar innan jag ska lägga in blodsockervärdet i mottagaren (två gånger) och sedan rullar det på i en vecka igen, förhoppningsvis med ett bra och jämnt blodsocker (hoppas kan man ju alltid)

Om lite drygt en månad blir man med Insulinpump (BS 10.9)

Den 28’e Januari 2016 så kommer jag, efter 26 år med insulinsprutor (och som diabetiker) att få en insulinpump, det känns både rätt spännande och inspirerande till att försöka få ett jämnare, bättre blodsocker som förhoppningsvis inte pendlar så mycket mellan att vara lågt eller högt.

Pumpen (som jag funderar på att ge ett namn) är en Minimed 640G från Meditronic och det är det närmsta en fungerande bukspottkörtel man kan komma som Diabetiker. Det är en liten apparat som tillför Insulin och som dessutom har en inbyggd CGM (Kontinuerlig blodsockermätare) som kommer att kunna avbryta insulintillförseln i förväg om jag är på väg att få lågt blodsocker.

Det betyder kortfattat att jag får teknik som kommer att hjälpa mig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året och det känns tryggt även om nu teknik även kan ställa till det. Jag kan fortfarande komma att behöva ta sprutor om nu pumpen krånglar för det är nog relativt vanligt att dom slangar som insulinet pumpas igenom till kroppen kan ställa till det. Det heter ju nu inte slangar utan infusionsset. Idag tar jag ju mitt insulin minst 4 gånger per dag med sprutor, snabbverkande insulin till frukost, lunch & middag och ett långtidsverkande insulin till kvällen som ligger som ett basinsulin under nästan ett dygn.

Med insulinpumpen så är det bara snabbverkande insulin jag kommer att ta och det får jag lov att portionera ut när jag äter, det kommer pumpen att kunna hjälpa mig med att räkna ut beroende på

  • Hur mitt blodsocker ligger innan jag äter.
  • Hur mycket aktivt insulin jag redan har i kroppen.
  • Hur mycket kolhydrater jag ska äta.

Pumpen doserar ut små mängder av det snabbverkande insulinet under dygnets 24 timmar för att blodsockret ska hålla sig på en jämn nivå när det snabbverkande insulinet är det enda insulin jag kommer att ta (inget mer av det långtidverkande insulinet Lantus SoloStar alltså).

Jag är ju en stor vän av all teknik och ser fram emot att få hjälp av en insulinpump, jag har på känn över att det kommer att ge mig ett bättre liv med ett bättre och stabilare långtidsvärde på mitt blodsocker (HBA1C).

Har nu någon nåt bra förslag på ett namn på pumpen så är ni välkommna att tipsa genom att lämna en kommentar 🙂

Nyttigt, gott och ät så mycket du vill = Grönkålschips

Jag har ätit en hel del chips men det liksom en hel del annat är ju inte direkt en Typ1 Diabetikers bästa vän. Därför så provade jag att göra grönkålschips vilket var hiskeligt enkelt när man väl listat ut hur bra ”tjofräs” det är i ens ugn.

grönkålschips

Det bästa är att köpa Grönkålen på kvist och inte färdigriven för det är svårare pilla bort grönkålen från stjälken som följer med på en del bitar när man köper färdigivet. Kör gärna ugnen på 190 grader (ej varmluft) och försök håll lite koll på Grönkålen. Det brukar ta tio minuter för att dom ska bli klara och när det börjat lukta så vet man att det är klart.

Inte för mycket olja (olivolja eller rapsolja spelar ingen roll) och sen är Grillkrydda en bra krydda att strö på innan man kör in grönkålen i ugnen. Finns flera recept på nätet men det är ganska enkelt att göra, ett recept som fungerar fint finns på SVT

CGM räddar liv (BS 3,5)

image

Ännu en känning som jag inte märkt som den CGM jag har fått låna varnar mig för. En CGM räddar alltså livet på folk som mig och det är nåt som är ovärderligt för sådana som mig.

Mätaren till vänster sticker jag mig i fingret, droppar på en droppe blod på en teststicka och väntar 4 sekunder för att se hur jag ligger till. Resultatet ser ni i displayen. Apparaten till höger är en Dexcom G4, en kontinuerlig blodsockermätare, en CGM som läser av mitt blodsocker dygnet runt, utan  stick (förutom ett var tolfte timme för att synkas) och som när som helst talar om för mig att ”Nu börjar du ligga lite farligt till Nicklas” (gäller både om jag ligger för högt eller har ett för lågt blodsocker).

Pump på gång (BS 9.1 ▼)

Igår eftermiddag så var jag och min älskade Lotta in på ett möte med Diabetessköterskan för att diskutera min framtid med Diabetes. Jag har varit inställd på pump sedan jag hamnade i koman (Allvarlig Hypoglykemi) i Oktober, min läkare har även pratat om en transplantation av Langerhanska öar och det var inget jag ens hade tänkt som ett nästa steg i mitt liv med Diabetes.

Av det jag läst så får man transplantera in dom celler som tillverkar insulin (även pankreatiska polypeptider, somatostatin och glukagon) och man lär äta medicin resten av livet för att inte kroppen ska stöta bort cellerna som sprutas in i kroppen i omgångar. Har man tur så blir man fri från sina Insulininjektioner men efter cirka fem år så slutar dom celler man fått att producera Insulin och då känns det som en temporär lösning och inget jag är intresserad av. Fortsätt läsa ”Pump på gång (BS 9.1 ▼)”

Avstamp med Blodsocker 10.0

Jag har haft diabetes sedan tjugosex år tillbaka (tror jag?) är väl kanske inte direkt den perfekta öppningen på vad nu detta kommer att bli men så är det.

Det kanske är lite talande dels om hur jag är som person och hur stor vikt jag har lagt vid den livslånga plåga som är sjukdomen Diabetes. Sockersjuka låter lite för oldschool, då är det bättre man uppgraderar sig och i alla fall säger Kolhydratssjuka. För det är där jag står idag, jag ska försöka räkna ut hur mycket kolhydrater det ligger på tallriken och sen ta mitt snabbverkande insulin efter hur mycket kolhydrater det ligger på tallriken. Att man efter att ha ätit en liten stund så kanske man kommer fram till det ögonblick man sitter stirrandes ner på tallriken börjar tänka ”Shit, jag orkar inte äta allt det där”. Fortsätt läsa ”Avstamp med Blodsocker 10.0”